Rapport från FOSDEM 2023
Uppdaterad 2023-02-07, ändringslogg.
Sammanfattning | Johan Linåker (Rise) sammanfattar open source-konferensen FOSDEM samt EU Open Source Policy Summit 2023
Jag hade nyligen möjligheten att besöka Bryssel och den community-drivna open source-konferensen FOSDEM och några av dess sidoarrangemang. Ett av dessa sidoarrangemang utgjordes av EU Open Source Policy Summit 2023 som årligen arrangeras av tankesmedjan OpenForum Europe. Denna summit samlar personer sektorsöverskridande för att diskutera och ventilera hur open source kan användas som verktyg i den digitala transformationen av offentlig sektor och olika policymål.
Vi kan här märka att open source verkligen har börjat komma upp på agendan bland politiker och beslutsfattare på europeisk nivå. De politiska mål som fokus främst ligger på är interoperabilitet, innovation och digital suveränitet där det senare betonas extra på grund av det pågående kriget i Ukraina. Nedan följer ett antal ytterligare take-aways från dagen som kan vara av intresse för NOSAD som community:
Regeringar på alla nivåer har börjat etablera kompetenscentra med stöd för open source, även kända som Open Source Program Offices (OSPO) – en term lånad från industrin. Nederländerna meddelade att de är igång med att lansera ett sk. OSPO inom sitt regeringskansli med övergripande samordningsansvar för de olika departementen. Andra exempel inkluderar på offentliga institutioner som sedan tidigare har OSPOs etablerade inkluderar City of Paris, Trinity College i Irland och Centre for Digital Souverignity i Tyskland.
EU-kommissionens OSPO har etablerat ett nätverk som samlar dessa olika OSPOs genom vilket gemensamma utmaningar kan diskuteras och lösas i samarbete, vilket lyfter fram andan av öppenhet och hjälper myndigheter på alla nivåer att göra framsteg och etablera sina egna OSPOs. En nätverksträff (samarrangerat av NOSAD) kommer att anordnas i Stockholm den 18e april som en del av det svenska ordförandeskapet.
Digital suveränitet handlar om tekniskt oberoende och förmågan att göra ett fritt och oberoende val avseende teknologier utifrån behov och värderingar. Open source är ett sätt att uppnå ett sådant oberoende. Det handlar i motsats inte om att sätta upp en digital gräns mellan Europa och resten av världen och att skapa europeiskt open source.
Programvarusäkerhet är ett ämne av allmän betydelse vilket även inkluderar open source. Flera aspekter lyfts här fram som behovet av allmän och öppen tillgång till källkod och sårbarhetsdata. En annan aspekt gäller behovet att att bidra till och säkerställa ett hållbart underhåll av kritiska open source-projekt. Sårbarhetsanalyser och kapacitetsuppbyggande lyfts också fram när det gäller att höja säkerheten och bli mer proaktiv när det gäller sårbarhetshantering.
Olika finansieringsalternativ prövas för stunden av offentliga och privata aktörer var för sig och i samarbete med varandra. Den tyska Souverign Tech Fund är ett ledande och spännande exempel på en övergripande strategi från regeringsnivå. Open Source Security Foundation driver ett initiativ som huvudsakligen finansieras av privata aktörer. Open Tech Fund representerar ett samarbete mellan sektorerna.
Beslutsfattare blir lätt förvirrade av komplexiteten och verkligheten i hur open source fungerar och utvecklas vilket speglar sig i debatt och lagförslag. Ett vanligt exempel är att krav riktas mot de individer och communityn som förvaltar open source-projekten och tillhandlahåller dessa as-is. Dessa krav borde istället riktas mot ex. de företag och enheter som lägger ut produkter och tjänster baserade på open source-projekten.
Samverkan kring kravspecifikation och dialog (som inom eSam), tillsammans med tillhandahållandet av öppna API:er, är två sätt för offentliga organisationer att driva och möjliggöra innovation och konkurrens bland programvaruleverantörer, vilket möjliggör tillväxt av små och medelstora företag och open sources-baserade lösningar.
Värdet, och framför allt hållbarheten av open source, möjliggörs genom ömsesidighet. Det kommer inte automatiskt utan kräver ett samarbete och öppet tänkesätt och kultur bland leverantörer och användare inom offentlig och privat sektor.
Bidrag och delning av immateriella rättigheter, inklusive patent, bidrar till den öppna och "kravfria" utvecklingen som i sin tur är det som driver innovation och kollektivt värdeskapande. Att öppna upp gränssnitt och möjliggöra dataportabilitet är en annan drivkraft. Det sistnämnda främjas och upprätthålls genom förordningar som Digital Markets Act, som lyfter fram den drivande roll som Europa har när det gäller beslutsfattande balansering mellan makt och roll för det privata och offentliga.
Open source ger många ännu outnyttjade möjligheter för den offentliga sektorn, t.ex. att tillhandahålla innovativa medborgartjänster till en lägre kostnad. Covid-passet lyfts fram som ett exempel.
Behovet av kompetensutveckling och utbildning relaterad till open source lyftes även ett flertal gånger. Det behövs en talangfull arbetskraft för ett hållbart open source-ekosystem. Detta arbete måste börja tidigt i utbildningssystemet men också som en del av det livslånga lärandet. Offentlig sektor behöver också ombesörjas med utbildning för att bli mer attraktiv för den begåvade arbetskraften och för att förstå hur man kan utnyttja de många möjligheter som open source ger. Konceptet Hackers-in-residence lyftes fram flera gånger.
Bidra till sidan
Bidra genom att kontakta NOSAD med ditt bidrag. Eller gå direkt till editeringssidan (för er med behörighet).