Tre frågor om EU:s dataområden och öppen källkod

Uppdaterad 2022-10-29, ändringslogg.

Sammanfattning | Under innovationsveckan i oktober 2022 direktsändes ett samtal kring EU:s dataområden och öppen källkod. Evelina Mikaelsson, Chef Utforska Digital Utveckling (DIGG) ställde tre frågor till Maria Dalhage, specialist öppna data och öppen källkod (DIGG) och som leder DIGG:s Expertgrupp Open Source.

Öppen källkod som komponent för att accelerera, öka innovationstakten. Hjälp oss att djupa i det här, förstå sambandet.

Det finns definitivt ett samband mellan öppen källkod och ökad innovationstakt. Innovation uppnås lättast när man kan ta vid där någon slutat och inte börja om från ett blankt papper gång på gång.

Med öppen källkod kan du dessutom ladda ned, testa och utvärdera innan du väljer ditt system. Det skapar flexibilitet och eftersom den öppna programvaran, i sig, inte behöver upphandlas så går det snabbare att komma igång.

Vi har ju sett att vi kan när det behövs. Ta hur Europa samarbetade med Covidvaccin certifikaten. På endast ett fåtal månader lyckades vi få fram en lösning som gjorde att vi kunde vistas tillsammans utan att riskera varandras hälsa. Vi lyckades med detta då vi jobbade med öppen källkod och kunde återanvända och bygga vidare på befintliga lösningar. Om vi hade behövt göra allt från grunden så hade det tagit betydligt längre tid.

Bör vi förvänta oss och jobba mot en specifik öppen källkods-strategi på EU-nivå för just ekonomisk tillväxt och innovation? Vad behövs?

Inom EU görs många satsningar på öppen källkod: EU-kommissionen, Frankrike och Nederländerna har tagit fram open source-strategier för att möta upp EU:s datastrategi. Vidare har ett antal länder såsom Estland, Frankrike och Italien lagstiftat att offentlig sektor ska dela sin öppna källkod om det inte finns särskilda skäl för undantag.

Jag tycker att det är mycket positivt att vi pratar om öppen källkod som en strategi och inte bara som beståndsdelar i en serverhall. För det är ju faktiskt så att öppen källkod är en strategisk fråga. Det är därför som DIGG sedan 2019 har en policy som säger att det som myndigheten anskaffar i första hand ska vara öppen källkod. Och det vi utvecklar ska vi licensiera med öppen källkodslicens. För att underlätta för verksamheten har DIGG kompletterat sin policy med riktlinjer.

Utmaningarna med delning och användning av öppen källkod är i princip samma som med öppna data: Var hittar man koden, är dokumentationen begriplig? Vilken metadata bör koden ha? Hur designar man för bidrag? Här finns många likheter och lärdomar att återanvända från arbete med att främja datadelning och dataanvändning.

Apropå EU. Lås oss prata om dataområden, dataspaces, hur ser du på byggandet, etableringen och förhållandet till just open source?

I EU:s datastrategi nämns ett tiotal dataområden. Dessa förväntas accelerera den datadrivna utvecklingen inom Europa.

Öppen källkod är en viktig beståndsdel av detta arbete. Verktyg som tillhandahålls (alltså mjukvara) behöver vara open source för att vem som helst ska ha möjlighet att anpassa och bygga vidare på dessa. Den digitala infrastrukturen möjliggör för interoperabilitet och dataportabilitet om vi bygger den på öppen källkod.

För att exemplifiera: Den infrastruktur vi har idag kring dataportalen är öppen källkod. Det också DCAT AP SE-processorn som Arbetsförmedlingen utvecklat och som möjliggör för organisationen att automatiskt sätta metadata på de data som delas i Dataportalen. Statistikverktyget PxWeb som SCB delar under en öppen källkodslicens är ett tredje exempel.

Med andra ord: För att kunna komma längre och både kunna dela och använda data behöver vi samarbeta och dela fler digitala resurser. Det är därför DIGG nu etablerar en digital arena som blir en uppgradering av Sveriges Dataportal.

Bidra till sidan

Bidra genom att kontakta NOSAD med ditt bidrag. Eller gå direkt till editeringssidan (för er med behörighet).